Jag vet inte hur jag får upp bilder från mobilen på bloggen, i övrigt väldigt smidigt att skriva var och när jag vill! Det får bli mer sånt här, måste klura ut hur man får till mobilbilderna bara!

För er som inte visste, så bloggar jag mer på bubbleroom theese days.

 

Helgen är slut efter allt firande och festande.
I veckan är det en stor svår tenta på gång, inte nog med det så ligger den på fredag också.
Här ska pluggas riktigt seriöst nu. Det är min första tenta, skönt är att man får göra om den fem gånger om man misslyckas, lär behövas!
Bilden talar för sig. Toppen helg!

14 november, fest hos Rasmus

Idag har jag läs-dag igen, vilket menas med att jag sitter hemma med böcker upp till öronen och läser om de postglaciala effekterna. Det är faktiskt väldigt intressant, men fan vad tröttsamt.
Idag kommer jag i alla fall sitta hemma hos Max och plugga, så småning om måste jag hem för att mer eller mindre vinka av päronen. Måste fixa ihop lite lunch nu.



Valborg 2009

Gamla män som beställer 1 kaffe och 1 tårtbit. Viker försiktigt skinnhandskarna och hänger hatten på stolen bredvid.  Och sedan bara sitter där och tuggar långsamt, långsamt som om att förmiddagen skulle försvinna fortare. 

Kaninen vid min djuraffär med a4pappret tejpat på buren; "Stor men snäll."
Och sedan ett tillägg efter en vecka; "Bur ingår".

Pappor som går fort fort och ett litet barn i obekväm overall som springer efter och ropar
"Men vänta pappa, vänta du går för fort!"

Glada spärrvakter som ingen tittar i ögonen när de ler och ingen svarar när de säger god morgon.

Små tanter i fina handskar som köper enportionsförpackningar på ICA, plockar fram knöliga tjugolappar och packar ner varorna under darrande tystnad.

Tjejgäng där den tredje tjejen liksom går några steg efter och de andra två har axlarna bakåt och hakorna upp mot himlen och det är så uppenbart att hon alltid är den de ringer sist, den som får sitta på extrastolen vid tvåborden på caféet och som de pratar skit om när hon är hemma och förkyld.

När pappor börjar gråta när deras mammor begravs och man sitter bredvid och är kanske inte mer än elva år. Och man börjar också gråta. Man gråter bort fyra näsdukar, men inte för farmorn utan för att man aldrig har sett sin pappa så ledsen.

Mammor som kommer hem och ingen frågar hur hon mår och när hon tänker efter har nog ingen frågat på många år.

Människor som pratar i telefon och inte vänder sig om tittar efter om deras hund kanske vill stanna och nosa på en vägg eller lyktstolpe. Och hunden spjälar och snubblar sig förbi gatorna, håller emot för att hinna kissa.

Små, små tandstickskors i parken och egenskrivna barnlappar bredvid, " Den bästa hamstern jag känt."

Prins carl philip var en av avgångseleverna på forsbergs slututställning för några år sedan och han hade en livvakt vid sin monter och sex försiktigt uppsatta fotografier. Och folk pekade och skrattade och ingen gick fram och tittade på hans grejer. Och ett fotografi var på en äldre man som höll en död fågel i sina kupade händer.

Onyktra tjugoåringar som ramlar ut från klubbarna runt stureplan och ber sina kompisar ta bilder med mobilkamerorna. Och de sätter sig på knä vid en uteliggare och gör kaninöron och folk samlar sig runt och applåderar och uteliggaren är utslagen och märker ingenting.

När min lillebror hade mellanstadiedisco och jag hittade en liten flicka i mina föräldrars sovrum och jag frågade henne om hon inte skulle gå upp och vara med de andra och hon tittade på mig och sa att
"Kan jag inte få sitta här? Kan jag inte bara få sitta här en liten stund."
Och ingen kompis kom och hämtade henne.

Den stora orangutangen på Amsterdams zoo som sitter i ett blåkaklat rum och bara, sitter där. Och barnen vinkar och vinkar och den stora orangutangen håller i en pinne och blicken är så jävla glasartad och det finns inga andra pinnar i det blåkaklade rummet än den han håller i.

När jag var elva år och vi skulle skriva något bra till alla i klassen, en lapp för varje person. Och flickan som var mobbad började gråta när hon fått sina lappar och sa rakt ut att ingen någonsin hade sagt så fina saker om henne. Och en av pojkarna i klassen frågade hur många hon hade fått och det visade sig att hälften av klassen inte hade skrivit till henne.

---

Hennes

För att hålla mig vaken:

*Tömmer diskmaskinen, det tystaste jag kan
*Halsar coca cola
*Spelar Ninja Kiwi
*Smsar med folk som inte svarar
*Räknar på saker, hur många timmar det är kvar, pengar, sidor i boken osv.
*Har alla lampor i min närhet tända
*Borstar faktiskt tänderna då och då, har dock bara hänt en gång, men det blir fler!
*Tar ny luft utifrån
*Skrämmer mig själv med alla obehagliga ljud jag hör.
*Räknar tåg som passerar 3 4 6 7 10 11

---

Killen ställde sig ute med denna sktylt. Ävevn mobilnr och att han kunde tänka sig jobba med lite vad som helst typ. Klockrent. Varför gör inte fler samma grej. Han fick jobb efter 2,5 timme. Väldigt många hade tagit hans uppgifter och cv.

Skulle jag vara arbetslös, så skulle jag lätt ha skrivit ihop min egna skylt och köra.
Skit bra, snabbt och effektivt. We like

Dagen har varit igång sen två timmar. Jag har ätit frukost och pluggat. Jag bestämde mig för att skippa några av lektionerna, det blir fan för jobbigt att gå i skolan från nio varje dag. Jag ska nog försöka läsa själv på föreläsningarna, en del av dom i alla fall.

Har lovat mamma att städa idag också för att hennes kompis Marianne kommer hit i två dar. Då ska det minsann vara fint och jag som inte redan var upptagen med annat skit.

[ ] Plugga klart lång-piss-uppgiften
[ ] Dammsuga
[ ] Få bort väskor och kläder från golvet
[ ] Surabuya uppgift
[ ] Bädda

Efter ännu en lunch på Gröna Villan åkte jag och min vän hem till henne för att peta på den nyanlända katten hos henne. Den var stor och söt, dock skygg. Katten såg helt vettskrämd ut när jag började leka med den. Det är tydligen skillnad på hund och katt bus.

Jag gillar det här, medan jag starkt ogillar detta. Jag kan inte hålla mig i fas eller få full fokus. Jag sitter just nu i skolan och kämpar med vetenskapen.

Mitt jobb.
Jag gillar det medan jag starkt ogillar det. Det är svårt att känna sig bekväm med det man gör eller få tiden att räcka.

Hemma.
Jag gillar det medan jag också ogillar det. Ekonomiskt och bra, men borta skulle kanske kännas bättre.

---

Mår lite bättre. Får se hur det är imorgon. Förhoppningsvis strålande.
Nu ska jag ligga och läsa lite i en Nick Hornby bok som jag lånat av min bror .

---

Jag vill vara höst igen. Jag vill ha mörkare hår, som förra gången. Inte svart, men brunt.
Måste blir frisk och skramla in pangar först!

 

 

Världens gulligaste pojkvän kom förbi med helgens räddning. Den godaste av dem alla . Phish food.

 

 

 

Idag är jag hemma och är sjuk. Jag kände att det började komma igår kväll, och sen är det kört. Som tur är hann jag i alla fall skicka in min debattartikel till läraren innan min epedemi bröt ut.

Jag är helt slut i kroppen. Halsont, mensvärk, täppt i näsan, huvudvärk osv. Förmodligen feber. Jag hoppas på ett mirakel tills imorgon. Jag har ett jobb-pass inbokat för natten, så jag måste ju vara frisk då!

Birthday day
Congrats till, Rickard min bror, Simon min vän och den skumma Ullrika!
Someone will have fun tonight :)

Efter skolan den dagen. Camilla och jag på promenad. Även fika på Choklad Fabriken. So wonderful  . Choklad på riktigt. En klar favorit. Choklad cheese cake är ju inte varje dag!

Dagarna rullar på med all hast. Man hinner knappt med. Jag kommer att fortsätta med geografin, det var dock inget självklart val, men det var så det fick bli. Inte ens när jag var på väg hem efter en hel dag med geografi var jag säker på vad jag ville. När klockan var 15.50 bestämde jag mig helt, i alla fall inte tidigare än så. Jag satt på bussen, tog en sista fundering på vad som skulle vara bäst, vägde nackdelar mot fördelar, ringde mamma och klev av bussen. Sen visste jag. Jag drygade ut tiden på vägen hem, jag ville inte vara hemma när jag visste att det fortfarande fanns en möjlighet att ångra sig. 
Så imorgon ska jag gå in helhjärtat för det här och finally köpa mig den där atlasen!

Vi ska btw vara ute på fältet imorgon som de kallar det när vi är utomhus och nördar oss. Vi ska gå runt och inspektera och analysera området runt universitetet och rita på kartor! Sen skulle vi ha som en liten vernissage där vi berättar hur vi tänkt.

Kommer att bli mycket intressant och lärorikt, det bästa är att vi själva får välja när vi ska börja. Mina klasskamrater tänkte börja vid nio snåret.. det kommer nog inte jag att göra!!

Hoppas att det går bra bara, det är ju faktiskt min första uppgift, som är individuell.

Jag hade visst inget nummer till Lena, till Lena som har hand om dramat. Det gör nog mitt val enklare om jag inte pratar med Lena. Där missade nog Lena sin chans, jag tror jag gör rätt val. Eller vad är rätt val, om jag fullföljer ett helt program och blir utbildad och klar eller om jag har kul ett par år när jag pluggar och inser att jag vill något annat sen?

Jag tror att jag kommer att köpa en Atlas idag .